28 juni 2015 - Träna bort mammamagen

Sådana här punkter som ska ske över tid är svåra att ange som att "nu är det avklarat". Att träna bort mammamagen tar tid och även när den är borta så måste ju träningen fortsätta för att hålla allt på plats. Men idag så var jag i alla fall färdig med första nivån på appen MammaMage och genomförde testet som ger mig tillgång till nivå två. Tjohej!

Träna lite varje dag för att läka ihop mammamagen - OK (eller... den är i alla fall påbörjad)

Rent generellt tycker jag att informationen om mammamage, eller diastas rectus som det heter på lite finare språk, är ganska dålig. Om min barnmorska hade informerat mig om det här ändå ganska vanliga problemet, efter min förlossning så hade jag kunnat börja träna mycket tidigare för att läka ihop den. Istället gick jag till ett vanligt gym och fick råd att utföra plankan och sit-ups och liknande övningar för att få plattare mage.

Nu vet jag att dessa övningar är helt förkastliga för mammamagen, och i värsta fall gör de problemet värre. Det var först när jag pratade med min kusin, den blivande PT:n Emma Sandelin, som jag fick förklarat för mig vad diastas rectus är för något. Det var hon som visade mig MammaMage-appen och det är med hennes hjälp och råd som jag även har infört lite andra metoder i vardagen för att få ihop magmusklerna. Studsbollen på jobbet har inhöstat många skratt och häpna kommentarer och studsbollen hemma får agera kontorsstol när jag sitter vid datorn. Träningscykeln dock har just inget syfte i ansträngningen att få bort mammamagen, men den är till stor hjälp att komma i form ändå!

Vad är då mammamage (Eller diastas rectus)?

Jo, en diastas uppkommer när bindvävsstråket längst fram i magen delar sig. Det är inte helt ovanligt vid graviditeter (eller stor övervikt för den delen). Bindväven heter linea alba och löper från blygdbenet, förbi naveln och ändå upp till bröstbenet. Ju mer magen växer desto större tryck blir det på magmusklerna inifrån. De djupa magmusklerna töjs ut och får svårt att dra ihop sig igen. Både de och bukhinnan blir förlängda och följaktligen slappa, vilket ger magen intryck av att vara degig och pösig.

Vissa kvällar (för det är värst på kvällarna) kan man se sig själv i spegeln och tänka att man nästan ser gravid ut. Inte roligt alls, och en riktig knäck för självkänslan..

Men nu minsann ska det bli andra bullar!!!

 

25 juni 2015 - Bekräftelsen på att jag nu är organdonator

Idag hade ett brev från Socialstyrelsen landat på min hallmatta. Det var bekräftelsen på att jag numera är organdonator. Känns fint på något sätt att kunna ge något tillbaka även när jag försvunnit härifrån... Inte var det särskilt svårt heller. Kolla själv på: http://www.livsviktigt.se

Så alltså...

Bli organdonator - OK

 

17 juni 2015 - Vaccinerade mig mot TBE

Det som är lite roligt med den här listan är att den inte bara utmanar en att göra det som står på listan, utan man blir också peppad att ta tag i annat som man har haft i bakhuvudet.

Punkten "Prova Kitesurfing" under Saker att göra fick ge vika för det betydligt mer seriösa "Vaccinera mig mot TBE"...

Det är en sak som jag har tänkt i flera år men aldrig fått tummen ur att faktiskt göra. Men så i måndags så hittade jag en liten illasinnad fästing på hälsenan (!?) och fick lite panik. Onsdagen efter så var jag i centrum för att handla, och då... som ett magiskt omen... stod Fästingbussen utanför affären. Så jag hoppade in (eller snarare masade mig in, är ju livrädd för sprutor :(  ), och nu är första dosen tagen.


Skönt!!!

Angående gåvor

På mitt jobb träffar man många väldigt olika individer. Alla har de något skräp med sig i bagaget och det är kanske därför det är så oerhört intressant att prata och umgås med dem. Ibland blir de arga, ibland är de ledsna och ibland är de så glada så att de skiner. Och ibland är de bara som vanligt. Vi som jobbar här på arbetsmarknadsenheten, vi försöker på bästa sätt att bemöta alla på sitt eget sätt och försöka lösa alla problem som stundtals uppkommer.

Detta har i sin tur lett till att jag, under året som jag har jobbat här, har fått ta emot ett antal gåvor och presenter. Det har varit hembakade kakor, egenplockade frukter, hemmaodlade blommor och små chokladbitar. Absolut roligast var det när en yngre kille kom upp och gav mig och min kollega varsin tepåse. EN tepåse var. Det var ett lakritste från hans hemland och han ville så gärna att vi skulle smaka (det var rätt bittert... men ändå!)

Och idag kom en äldre man (vår "vildmarksman") fram till oss på lunchen och langade fram en näve av det ni ser på bilden nedan. Ja, det ser ut som bajs... men..

Det är Sprängticka!!!

Ren och nyplockad Sprängticka, direkt från björken. Det är egentligen inte en "riktig" svamp utan mer en ansamling av mycel som lever som en parasit på björkar (dock utan att skada björken). Den växer bara på EN av 5000 björkar.

Inom hälsokosten kallas det "Chaga" (bara namnet gör ju att man älskar det!) och ska vara extremt bra för immunförsvaret. Den är smockfull med antioxidanter, melanin och annat som gör gott för kroppen. Man har bland annat sett att Sprängtickan har mycket god effekt för att hindra otäckheter som till exempel cancer, diabetes och autoimmuna sjukdomar. 

I Ryssland kallas den för "Odödlighetens svamp" och "Gåvan från Gudarna". Och om inte DET är en fin gåva, så vet jag inte vad som är det.

Blev både rörd och tacksam!

15 juni 2015 - Öppnade ett nytt konto

Öppna ett konto och sätta in 50 kronor för varje sak jag prickar av på listan - OK


Sisådär ja! Nu har jag öppnat upp ett konto som heter "101 saker på 1001 dagar". Jag har bestämt att pengarna som sätts in där ska gå till resan till Zakynthos och INGET annat. Och som en symbolisk handling så satte jag in hela beloppet som jag fick tillbaka på Tims livförsäkring där också.

Det kändes rätt på något sätt... Mycket bättre än att stoppa in de pengarna på hushållskontot och bränna dem på mjölk och toapapper.


Älskade Tim <3

11 juni 2015 - Stod upp för mig själv 1/3

Ytterligare ett inlägg i efterhand...

Stå upp för mig själv vid tre olika tillfällen, och våga säga ifrån när jag ansett mig blivit orättvist behandlad (1/3)

Barnen tog sina hett efterlängtade simmärken på simskolans avslutning i torsdags och vi var givetvis tvungna att åka direkt till leksaksaffären och köpa varsin sköld att sätta de åtråvärda märkena på.

I affären stod en expedit i kassan och pratade i telefon. Vi hade letat på alla hyllor och inte hittat några sköldar och jag ville ändå fråga henne utan att bara ge upp, så jag ställde mig vid kassan och försökte att inte se jäktad ut fastän jag var det (trött, hungrig och med vovven ensam hemma). När samtalet närmade sig sitt slut kom det plötsligt fram en kvinna och hivade upp någonting ur en kasse som troligen skulle bytas. Jag höjde lite på ögonbrynen men sa inget just då. Inte förrän expediten lagt på luren och vände sig till den andra kvinnan som genast började förklara sitt ärende.

Då lutade jag mig fram och sa att "Ursäkta, men det var nog vår tur nu, vi stod främst i kön". "Aa men, jag ska bara ta henne först" fick jag till svar. Det var då jag kände att, antingen så står jag tyst och blir arg inombords eller så säger jag ifrån. Och så sa jag ifrån.

Tyvärr hade kvinnan som trängde sig redan sprungit därifrån, så det var bara expediten som fick höra vad jag tyckte om den behandlingen. Annars så hade hon också fått sig en avhyvling. Hoppas verkligen att jag får mål i munnen snabbare nästa gång. 

8 juni 2015 - Gjorde en god gärning för en okänd person 1/3

Tanken är att jag ska lägga upp ett inlägg för varje sak som jag prickar av på listan, men jag ligger som sagt lite efter så här kommer första saken.

Göra en god gärning för tre olika, okända personer (1/3)


Stod i kassan på Coop och skulle betala när det plötsligt hördes höga rop från kassan bredvid. Det visade sig att kvinnan som skulle betala där hade blivit av med sitt kort. Tydligen hade dottern i familjen tagit kortet när hon skulle iväg på något studenttjobalo, och kvinnan var tydligt stressad över situationen.

Så... jag erbjöd mig att betala för henne.

Hon blev först häpen, men sedan varmt tacksam. Hon tackade flera gånger men bedyrade att hon fått tag i sin dotter som nu var på väg till Coop i flygande fläng med kortet. Allt löste sig! :)

Vacker solnedgång

Påminner mig om att det alltid finns ljus vid vägens ände...